Finn Wiedersheim-Paul   Senast uppdaterad 2012-04-10

Avsnittet innehåller två delar: Först en genomgång av området informationskompetens och därefter en praktisk genomgång av sökning kallad "Vägfinnaren".

Informationskompetens

 

 

Informationskompetens, vad är det?

 Några tänkbara aspekter:

  • Nyfikenhetens redskap. Information behöver man för att formulera intressanta projekt att undersöka och för att på ett effektivt sätt genomföra utredningar. Halldén, S., 1980, Nyfikenhetens redskap. En bok om kritiskt tänkande inom vetenskapen och utanför. Lund, Studentlitteratur, är en kort och intressant metodbok, som också handlar en hel del om informationskompetens. Min absoluta favorit bland metodböckerna. Den finns i högskolans bibliotek. I bokhandeln är den tyvärr slut.
  • "Informationskompetenslandskap", vad är det? Annemaree Lloyd har föreslagit ett nytt synsätt i sin artikel "Information literacy landscapes: an emerging picture". Den finns i Journal of Documentation, 2006, vol 62, no 5, pp 570-583. Artikeln får man fram via högskolebibliotekets databaser.
  • Statiskt eller dynamiskt? Något överdrivet kan man säga att en äldre uppfattning om informationskompetens var att veta var information fanns. En modernare uppfattning är processynen: man ska veta hur man ska söka och kunna hantera information på ett kritiskt och självständigt sätt. Christine Bruce har blivit mycket känd för sin syn på informationskompetens (formulerad kort i "Seven Faces of Information Literacy in Higher Education" ), som betonar kompetensutveckling och etiska krav.En kort sammanfattning i pdf-version finns här.
  • Hur ser informationsinsamlingen egentligen ut? En intressant studie av Carol Kuhlthau, "Students and the Information Search Process: Zones of Intervention for Librarians", handlar om detta.
  • Kan man ha användning för Bradford-fördelningen? Finns det "lagar" som styr informationens fördelning? Marcia Bates har skrivit en artikel om detta: Speculations on Browsing, Directed Searching, and Linking in Relation to the Bradford Distribution Väl värd att läsa. Kort sagt innebär Bradford-fördelningen följande: En stor del av den information man behöver finns i ett litet antal källor. Men det gäller att veta vilka!
  • Var en kritisk sökare! I artikelnUsing critical thinking to conduct effective searches of online resources av Sarah Brem och Andrea Boyes får man en hel del synpunkter på detta.
  • Omedveten information? Hur mycket information samlar vi in med avsikt och hur mycket "fastnar" på andra sätt? Marcia Bates vid UCLA har intressanta tankar om detta i artikeln Toward an Integrated Model of Information Seeking and Searching . Enligt Bates kan större delen av den information en individ söker och finner ha kommit dit "av misstag"beroende på att individen hela livet befunnit sig i olika informationströmmar (födelseland, utbildning, nätverk etc.). Men jag kan ha missförstått Bates! Och hon kan ha fel. Gör en egen kritisk bedömning.
  • Slarv och lättja? Bates hävdar i samma artikel att "sökare" är alltför bekväma av sig i den meningen att de medvetet accepterar dålig information, bara den är lättåtkomlig. Sant? Det är i varje fall en farlig vana i utredningar. Flera andra forskare har kommit till liknande resultat.
  • Informationsinsamling som bärplockning? Hur systematisk är man vid informationsinsamling egentligen? I artikeln The Design of Browsing and Berrypicking Techniques for the Online Search Interface diskuterar Marcia Bates olika former av insamling.
  • Att lära sig eller lära sig lära sig? Meningen sammanfattar äldre och nyare syn på informationskompetens. Informationsmängden tenderar att bli så stor och så föränderlig, att ingen och inget kan lagra den. Viktigare blir att vid behov kunna hitta lagom mycket lagom bra information.
  • Olika sökbeteenden? Jannica Heinström har i sin doktorsavhandling från Åbo Akademi med titeln "Fast surfers, Broad Scanners and Deep Divers" hittat olika sökbeteenden som är relaterade till personlighetstyper. En artikel som bygger på avhandlingen kan man ladda ner på adressen ojs.tsv.fi/index.php/inf/article/view/2193/0

 

Var hittar man nyheter om information och sökning?

 Det är viktigt men kan vara svårt att hålla sin kunskap om informationskompetens aktuell. Ett sätt är att använda några få "informationswebbplatser" för att göra arbetet åt sig. Några förslag:

Dessa webbplatser kan man lämpligen utnyttja genom RSS och nyhetsläsare. Se mer om detta nedan! Det är också viktigt att vara uppdaterad vad avser Universitetsbibliotekets resurser. Allt mer information blir tillgänglig den vägen.

Bra bok om sökning är Fransson, J., 2007,  "Effektivare informationssökning på webben: en handbok i konsten att söka information" Läsbar gratis på Google Books!

Informationsdistans

Informationsdistans = ungefär avstånd mellan producent av information och användare av den. Ju större avstånd, desto mer försämring av kvalitet. Halldéns bok (se ovan) innehåller en hel del resonemang om detta.

Faktorer som påverkar informationsdistansen:

  • Tid (avstånd mellan händelse och användning)
  • Rum ( geografiskt avstånd )
  • Mentalt (avstånd i kultur, språk, religion etc).
  • Länkar (hur många kopplingspunkter passerar informationen?)
  • Brus ( vilka fel kommer till, vilka korrekta informationsbitar försvinner?) Olika informationskanaler har olika kvalitet.

Hur kan man minska informationsdistansen? Grundprincipen är att komma så nära informationsproduktionen som möjligt. Och all information är producerad av någon! Det finns alltså inga objektiva fakta, enligt min mening.

 

Sökning:

Allmänna synpunkter

  • Det gäller att skaffa sig effektiva och personliga sökredskap. Effektiva på så sätt att de passar med den aktuella utredningen och det aktuella informationslandskapet. Personliga på så sätt att de tar tillvara sökarens starka sidor och helst undviker de svaga. Men vissa generella färdigheter när det gäller sökning är givetvis nödvändiga.
  • En tänkbar gruppering är att tala om sökning via biblioteksresurser (i tämligen vid bemärkelse) och sökning utan tillgång till bibliotek. Detta är en grov och ganska diffus uppdelning, men den kan fungera.
  • Ofta är det effektivt att använda personer som kunskapskällor. Fråga alltid: Vem kan veta detta? Vilken organisation sysslar med dessa problem?
Att söka via bibliotek
  • Ta reda på vilka resurser "ditt" bibliotek har. Biblioteken har dels åtskilligt eget tryckt material. Detta kommer man åt med numera datoriserade kataloger. Vid MdH är det t ex viktigt att behärska Discovery, som söker i större delen av bibliotekets alla databaser samtidigt. Du hittar såväl artiklar, konferensbidrag som e-böcker.
  • Samsök, som du når via högskolebiblioteket, är en resurs, som försöker knyta samman olika sökmöjligheter inom och utom det egna biblioteket.
  • Från Discovery kan du komma vidare till andra källor: tidskriftsdatabaser, tidskrifter etc. Alla forskningsbibliotek i Sverige når du via den mycket användbara LIBRIS som ger diverse användbara sökmöjligheter i alla svenska vetenskapliga bibliotek.
  • Andra bibliotek, t ex stadsbibliotek, når du via bibliotek.se
  • Hjälp att söka kan man få via "Boka en bibliotekarie" på högskolans bibliotek.
Att söka utanför bibliotek
  • Det finns tusentals "sökmaskiner" med mer eller mindre specialiserad inriktning. Försök hitta sådana som passar dig och utredningsuppgiften.
  • Bra och aktuell introduktion till sökning på Internet finns på webbplatsen Internet Tutorials som har mycket intressant material.
  • Mycket grundliga handledningar har UC Berkeley. Börja med Recommended Search Strategy och gå sedan vidare med intressanta länkar.
  • Noodle tools är också mycket användbara, t ex Choose the Best Search for Your Information Need och Noodle Quest . Det sistnämnda är ett hjälpmedel för att utveckla sin egen sökprofil. (Fast det tycks mycket USA-orienterat.)
  • Illern är en bra nätkurs i informationskompetens från Lunds universitet. Den behandlar alla typer av sökning.

Det osynliga Internet

  • Uttrycken "the invisible web" eller "the deep web" betecknar information som är helt eller delvis osynlig med vanliga sökrobotar typ "vanliga" Google. Det kan vara fråga om:
- vissa filtyper (som PDF)
- komprimerade arkiv
- olänkade sidor
- dynamiska sidor (sidor som skapas vid sökning) Många databaser är konstruerade med sådana sidor.
- stora dokument/filer
- vissa ord ( t ex "stoppord" som bestämda och obestämda artiklar)
- vissa sidor på webbplatser, t ex sidor med lösenord.
  • Osynligt kan bli synligt genom
- Kunskap om hur man söker effektivt. Övning ger färdighet.
- Särskilda sökhjälpmedel ( se nedan)
- Betalning. Ofta har god information ett pris. Passa på att använda den information (tidskrifter, databaser, uppslagsböcker etc. ) som universitetet betalar!
  • Sökhjälpmedel för det osynliga Internet:
  • - OAIster   Mycket bra och användbar källa för många typer av opublicerade texter, exempelvis examensarbeten ( även från Mälardalens högskola!). 
  • - PINAKES A Subject Launchpad. Bra översikt av användbara databaser för olika specialområden.Tyvärr verkar uppdatering vara oregelbunden.
  • - CompletePlanet Listar mer än 70 000 sökbara databaser och sökare.

Mer att läsa om "the invisible web" har t ex biblioteket vid UC Berkeley och Library Spot

Sökhjälpmedel

Det finns tusentals sökhjälpmedel av olika slag. Man kan dela in dem i tre typer, som alltmer tenderar att flyta samman:

- Sökmotorer (spiders). Sökning med nyckelord i en databas som samlats in med hjälp av robotar. Exempel: Google, Yahoo.
- Metasökare. Flera sökmotorer arbetar samtidigt. Exempel: DogPile
- Kataloger med olika typer av ämnesindelning. Exempel: Yahoo Directory.
Sökmotorer

Några användbara sökare

  • Google är den mest använda allmänt inriktade sökmotorn, där man kan söka såväl enkelt som avancerat. Den finns i åtskilliga olika varianter och är under snabb utveckling. Se t ex About Google för en genomgång av sökmöjligheter. Google Labs visar många pågående utvecklingsprojekt i fungerande versioner. Knol ("unit of knowledge") var en ny tjänst med korta artiklar liknande Wikipedia. Den flyttar 2012-05-01 till Annotum.
  • Google Alerts är ett personligt utformat, automatiserat söksystem. Genom smarta nyckelord kan man hålla sitt utredningsområde under bevakning.
  • Google Scholar är en intressant utveckling av Google i riktning mot vetenskapliga källor. Den är mycket användbar.
  • Google Book Search ger möjlighet att även söka på ord i vetenskapliga böcker.
  • Bing  Microsofts försök att konkurrera med Google.
  • Yahoo är egentligen en katalog, men fungerar också som sökmotor. På samma sätt har Google med sin katalog närmat sig Yahoo. 
  • Quintura Intressant visuell sökare som försöker hitta mönster i sökningen. Pröva!
  • AcademicNetwork.se är flera webbplatser för sökning efter examensarbeten, avhandlingar med mera. Delvis samma innehåll som Libris Uppsök, men med enklare sökfunktioner.
  • SweetSearch är en sökmotor avsedd för studenter. Den söker bara granskade källor.

RSS

Vad är det?
Detfinns olika tolkningar av vad akronymen/förkortningen RSS betyder. "Rich Site Summary" och "Really Simple Syndication" är några av tolkningarna. Kort uttryckt är RSS ett format för att på ett enkelt sätt dela innehåll med andra nätanvändare. För en innehavare av en webbplats är det ett sätt att låta "läsare" på nätet att se delar av webbplatsen utan att besöka den. Detta kallas på fint språk "push". Finessen för användaren/läsaren är att kunna konstruera sin egen nyhetskanal på nätet genom att välja ut intressanta kanaler av olika slag (webbplatser av olika slag, ofta tidningar, tidskrifter, bloggar).

RSS använder ett särskilt språk, xml, som är släkt med html ( det vanliga språket på Internet). Men det är inget som en användare behöver fundera över.

 

Vad behöver man som användare?

Man behöver en läsare, som kan läsa språket xml, som rss använder. Det finns just nu flera välfungerande sätt att läsa:

  • Nätbaserade RSS-läsare. Det innebär att man kan gör vissa personliga inställningar på en webbplats. Man är alltså inte bunden till viss dator. Däremot blir man bunden till det utbud av RSS-kanaler som finns på webbplatsen.
  • Särskilt program i den egna datorn. Detta ger större möjlighter till personalisering. Man kan fritt välja intressanta kanaler.
  • Moderna webbläsare klarar att läsa rss, till exempel Firefox, Opera, Safari, Google Chrome och Internet Explorer 9.

Mer om RSS hittar man i artikeln "RSS:Your Gateway to News & Blog Content" från Search Engine Watch.

 

Vilka nätbaserade läsare finns det?

Mängder! Jag ger bara ett exempel.

  • NewsIsFree Man kan välja mellan drygt 17 000 kanaler, som uppdateras var 15 minut. Webbplatsen ger också underlag för att välja länkar till en egen datorbaserad läsare. Om man tex är intresserad av Ghana, kan man välja AllAfrica News: Ghana. Man får då också möjlighet att följa pressen i landet via en läsare på den egna datorn.

Var hittar man nyhetskanaler?

Några exempel:

  • NewsIsFree är inte bara nyhetstjänst utan också bloggkatalog.
  • Syndic8.com Katalog över nyhetstjänster och bloggar.

Vilka läsare finns för den egna datorn?

Många! Några exempel på program följer.

  • SharpReader (Windows) Enkel läsare med ganska bra betyg i brittisk PC-tidning. Gratis..
  • NetNewsWire (MacOS X) Kommersiellt program, men fri nedladdning.
  • AmphetaDesk (Windows, Mac, Linux) Läsare med goda omdömen, som har versioner även för gamla operativsystem som Windows95. Gratis.

Ytterligare läsare hittar man på RSS Info.


Nyheter

Man kan söka efter nyheter med hjälp av de vanliga sökmotorerna (Google, Yahoo etc.) men det är inte särskilt effektivt. Uppdateringsfrekvensen är för låg. Är man intresserad av färska nyheter är specialsökare effektivare. Det kan vara

  • Stora sökare med bestämda källor. De största är Google News och Yahoo News. En svensk variant är Nyheter24.se
  • Specialsökare, där man med hjälp av RSS (se ovan) väljer sina egna nyhetskanaler.

Bloggar

 

Vad är en blogg?

Ordet blogg (blog på engelska) är en förkortning av termen weblogg (weblog). De betecknar mer eller mindre personliga "dagböcker" på Internet. Dessa dagböcker är av ytterst varierande kvalitet, och det mesta är nog skräp. Men det finns guldkorn! Antalet bloggar växer snabbt, bland annat inom det politiska området.

 

Exempel på bloggar

 

Var hittar man bloggar?

Ljud- och bildbloggar

"Podcast" heter en variant inom blogging. Det är (ungefär)  bloggradio/video, som man prenumererar på och kan avlyssna med speciell programvara. Umeå universitet t använder denna teknik i utbildningen. Man kan också hitta en hel del intressant vid amerikanska universitet, till exempel Stanford.

 

Vem äger information? Risken för plagiat.

I princip tillhör information den eller de som framställt den. Man kan som användare under vissa villkor låna denna information, men det gäller att se upp så man inte plagierar och/eller bryter mot upphovsrätt (copyright). Var går egentligen gränsen för plagiat?  Följande länkar vara intressanta: Hunt, R., 2001, "In Praise of Plagiarism"  och Sharon Stoergers webbplats "Plagiarism" där det mesta om plagiat finns listat.


Källkritik

Källkritk  är ett viktigt och komplicerat område. En bra handledning är Leth, G. & Thurén,T., 2000, "Källkritik för Internet".  Boken finns för gratis nedladdning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.    En annan bra källa är Thurén,T.,2003, "Sant eller falskt? Metoder i källkritik" (gratis nedladdning som pdf. från MSB). Jag har också gjort en separat webbsida om källkritik (se innehållsförteckningen).

 

2009-10-31 Finn Wiedersheim-Paul

Vägfinnare - att söka information
En arbetsmall som kan vara till hjälp i utredningsarbetet. 


Val av ämne och poäng.
Välj ett väl avgränsat ämne som är intressant för läsaren och som du/ni behärskar. Se till att det har en klar poäng, en affärsidé. Formulera gärna ämnet så att det går att använda som rubrik på det egna projektet. Observera att valet av inriktning ofta förskjuts under arbetets gång. Den slutliga preciseringen påverkas av informationssökningen och dess resultat och den färdiga utredninge kan alltså ha ändrat riktning. Det innebär att man nästan alltid får göra om delar av informationssökningen, när utredningen utvecklas.

Sökhjälp
Det finns några svenska webbplatser som ger utmärkt utbildning om information, även om de har sina brister:

En utmärkt bok finns också nåbar på Internet: Fransson, J., 2007, "Effektivare informationssökning på webben: en handbok i konsten att söka information"  Ett exempel på fördelar med Google Books.

Utnyttja dessa hjälpmedel! Man kan aldrig lära sig för mycket om information.   Använd gärna de synpunkter nedan som är relevanta för det egna ämnet som stöd vid informationssökning!

Inledande orientering
Precisera ämnet
Gör en kort beskrivning av ämnet, med egna ord. Vilka ord är viktiga för poängen? På svenska? På engelska? Tänk också på att facktermer kan skilja sig för olika engelskspråkiga länder (t ex Storbritannien, USA, Kanada ).
 
Uppslagsverk, encyklopedier, databaser och liknande?
Notera de källor ni använt. Vilka lämpliga källor finns tillgängliga fritt på Internet? Vilka finns bara vid Universitetsbiblioteket eller annat forskningsbibliotek? Kan man använda Wikipedia? Nationalencyklopedin?
 
Vilka typer av källor kan vara relevanta?
Primär och/eller sekundärkällor? Personer och/eller dokument? Böcker? Tidskrifter? Tidningar? Samlingsverk? Typ och ålder hos information påverkar typ av källa. Viss information finns aldrig nedtecknad. Färsk och gammal information finns i olika källor. Kan det finnas information på "det dolda Internet"? En kort och bra inledning till det dolda Internet finns på Library Spot.

Nyckelord
Fundera ut synonymer, likartade ord, översättningar till engelska och andra språk. Dessa nyckelord bildar utgångspunkt vid databassökningar. Det är vanligt att samma begrepp kan ha olika namn. Och man kanske använder olika uttryck i olika länder, trots att språket är detsamma. USA, Kanada och Australien använder t ex ibland olika termer. 
 
Lexikon, ordböcker
Finns det några användbara källor? Vilka är åtkomliga bara genom universitetets nät? Vilka är fria? Vilken kvalitet har de?

Söka böcker
Databaser
Undersök några databaser/bibliotekskataloger som är lämpliga för det egna projektet. Anteckna namn och kort beskrivning av innehåll. Varför är de valda databaserna särskilt lämpliga just för ditt/ert ämne?
 
Sökord
Vilka sökord har du/ni använt och hur har de kombinerats?  Observera att olika databaser har olika sökmöjligheter. Har du/ni använt Booleska operatorer? Hur i så fall?
 
Litteraturförslag
Försök hitta böcker som är av intresse för ditt/ert ämne. Notera också i vilken databas du/ni funnit böckerna. Motivera kort varför du/ni valt just denna.

Söka dagstidnings- och tidskriftsartiklar
Databaser
Ge exempel på några databaser där man kan hitta tidskriftsartiklar och något exempel på en databas där man kan hitta artiklar ur dagstidningar. Gör gärna  kort beskrivning av innehåll, fördelar och nackdelar.
 
Sökord
Vilka sökord har du/ni använt och hur har de kombinerats?
 
Tidskriftsartiklar
Skriv ned titlarna på några tidskrifts-/dagstidningsartiklar som är relevanta för ditt/ert projekt. Anteckna varför den är lämplig. Notera också i vilka databaser du/ni funnit artiklarna. Måste man alltid använda "vetenskapliga" artiklar? Vad är vetenskaplig i så fall? Finns det nackdelar med vetenskapliga artiklar?

Webbresurser
Sökord
Vilka sökord har du/ni använt och hur har de kombinerats? Använd några sökmotorer av olika slag från det "öppna Internet" (typ Google Scholar) och "det osynliga Internet" (typ OAIster). Välj ut några olika webbresurser/webbsidor som verkar relevanta för ämnet. 

Hur bra är informationen?
Använd de källkritiska kriterierna samtidskrav, tendenskritik, beroendekritik, äkthet. Kan man lita på uppgifterna? Är de tillräckligt säkra?

På högskolebibliotekets webbplats finns gratis hjälpmedel av olika slag, t ex "Boka en bibliotekarie". Använd dem!  Det är dålig ekonomi att inte använda dessa resurser.

 
 
Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.