Källkritik och kvalitetsbedömning

 

 Finn Wiedersheim-Paul  Senast reviderad 2012-04-10

 

"Utan tvivel är man inte riktigt klok"
Tage Danielsson

Huvudkällor för innehållet på den här sidan är böckerna: Leth, G. & Thurén,T., 2000, "Källkritik för Internet" och Eriksson,L.T & Wiedersheim-Paul, F., 2011, "Att utreda, forska och rapportera".

Den förstnämnda boken finns för gratis nedladdning från  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).  Läs den gärna! Boken är är både spännande och lärorik. Den tryckta upplagan är slutsåld,men högskolans bibliotek har ett exemplar. En ny och bra bok i ämnet är Thurén, T. & Strachal, G., 2011, "Källa:internet. Att bedöma information utifrån källkritiska principer".  Andra bra källor är  t ex  Sjöstedt, G och Stenström, P, 2002, "Vilseledning på Internet" (också gratis från MSB) och  Thurén, T., 2006, "Källkritik". 2 uppl. Den senare boken finns i biblioteket på MdH.

MSB har också andra intressanta och nedladdningsbara rapporter med anknytning till metod och källkritik. "Trovärdighet - en förutsättning för förtroende" och "Trovärdiga bilder" är några exempel.

 


Några bra länkar till webbplatser för källkritik och kvalitetsbedömning.
Använd den eller de källor du föredrar! Ingen är "bäst".

 

 


Varför källkritik?

Källkritik har alltid varit ett viktigt men också ofta ett inom företagsekonomisk utbildning försummat område. I undersökningar jämför man ständigt de tankar man har om "verkligheten" med uppgifter om samma verklighet: teoretiska begrepp ställs mot empiriska "fakta". Kritisk granskning gäller givetvis alla typer av källor: böcker, tidskrifter, egna intervjuer, arkivhandlingar, statistik etcetera. Prövning av validitet och reliabilitet är nödvändig både för planerade tillvägagångssätt och olika typer av källor. Källkritik är på det sättet både framåt- och bakåtriktad. Felaktiga källor uppstår ju genom felaktiga tillvägagångssätt i exempelvis examensarbeten.

För den som utreder är källkritik en urvalsmetod; man bedömer det material man samlar in, rensar bort det som inte duger och behåller det som är tillräckligt bra. För att känna till hållbarhet och gränser för de slutsatser och resultat man kommit fram till, måste man värdera de tankar och den information som publiceras i en rapport så att styrkor och svagheter framgår både för utredare och läsare.

Läsaren av en utredning måste dessutom självklart göra en egen oberoende granskning av utredarens val och värdering av källor.

Åter till början

Vad är källkritik?

Avsikten med källkritik är att bestämma om källan behandlar det den utger sig behandla (dvs om den är valid), om den är väsentlig för den aktuella utredning (dvs om den är relevant) och om den är fri från systematiska felvariationer (dvs om den är reliabel). Man kan börja med att sortera material med dessa tre kriterier. Även om det kan vara svårt att komma fram till klara resultat är själva processen viktig. Och i varje fall borde det sämsta materialet försvinna.

Det finns flera allmänt använda källkritiska kriterier. De vanligaste är

  • samtidskrav
  • tendenskritik
  • beroendekritik
  • äkthet

Exempel på användning av samtidskravet:

Kravet innebär att källan ska vara samtida med händelsen, inte att den ska vara samtida med den utredning man genomför. Om till exempel en företagsledare i sina egna kontinuerligt förda dagboksanteckningar anger vad en kollega sagt vid ett styrelsemöte, kan man anta att samtidskravet är väl uppfyllt. Det kan man inte säga, om samma händelse bara omnämns i företagsledarens åtskilliga år senare genom diktamen för en journalist "författade" memoarer. Däremot är det inte säkert att en samtida anteckning uppfyller de övriga kriterierna! Antecknaren kan ju vara partisk. Det finns också händelser, där informationen blir bättre med tiden. Ett sådant exempel är antalet döda i "spanska sjukan" där man numera har en annan och bättre uppskattning än äldre källor.

Tendenskritik använder man för att besvara frågor som: Vilka egna intressen har källan i den här frågan? Tendensen kan ta sig uttryck i val av ord eller fakta.  Exempel:

En företagsledare uttalar sig i en fråga, där han själv kritiseras för att ha handlat felaktigt. Han kan därför antas ha tendens att medvetet eller omedvetet uttrycka för honom/henne själv positiva fakta.Tendens i en källa innebär inte nödvändigt att den blir ointressant. Man kan t ex ha källor med motsatt tendens att balansera med. En meningsmotståndare till företagsledaren ovan kan ha deltagit i samma möte och också fört anteckningar. Att hitta källor som är helt objektiva och fria från varje tendens är förmodligen omöjligt.

Beroendekritik innebär att man undersöker om källorna är beroende av varandra. Två intervjupersoner kan t ex ha läst samma tidskriftsartikel och inte basera sina uttalanden på egna erfarenheter. Beroende mellan källor är mycket vanligt, även mellan vetenskapliga sådana.  Många tidningar återger samma text från en nyhetsbyrå. Ofta saknas dessutom källhänvisning.

Äkthetsproblemet har alltmer aktualiserats av den ökade användningen av Internet som källa för uppgifter. Hur ska man kunna veta om en webbplats är vad den utger sig för?Visserligen säger Leth & Thurén "Vi vill påstå att lögnen i det stora hela är ett minimalt källkritiskt problem", men är det säkert? Och är inte graden av lögn högst varierande? Är andra problem viktigare? Är oavsiktliga fel vanligare? Tänk också på att såväl text som bilder kan vara manipulerade/förfalskade.

Åter till början

Internet och källkritik

Internet erbjuder ett oändligt antal källor och ett oändligt antal uppgifter. Den som ska använda källor på nätet för att söka kunskap måste alltså tänka sig för. Internet är både sophög och guldgruva.

Kunskapssökning på Internet ( och i alla andra sammanhang? ) kräver enligt Leth & Thurén i valfri ordning:

  • nyfikenhet
  • misstänksamhet

För utredaren kan det här sättet att resonera innebära nya förutsättningar som enligt Leth & Thurén kan formuleras som tre negativa uttryck och tre positiva.

Negativa:

  • ”Hårda” fakta finns inte.
  • Säkra källor saknas.
  • Absolut visshet är omöjlig.

Positiva:

  • Man kan oftast ge goda skäl att föredra en uppgift framför en annan.
  • Godtagna uppfattningar ska ifrågasättas.
  • Det finns alltid mer att veta.

"Att veta" kan uppfattas som en ständigt pågående process där kunskaper växer i omfattning utan att vi därför kommer närmare en slutgiltig uppfattning om det vi utreder Det går att veta mer utan att bli allvetande. Och vem behöver vara allvetande? Det kanske gäller att veta lagom mycket?

Man måste bestämma vad som är viktigt och vad som är oviktigt, om den ena eller andra tendensen är att föredra.Inga källor är säkert sanna. Det går inte att nöja sig med auktoriteter. Men det gäller att bedöma hur kostnadseffektiv sökningen är. Hur kan man bli lagom säker?

Internet har ett stort utbud av källor man inte har någon närmare kunskap om. Att bortse från dessa kanske tvivelaktiga källor är att missa mycket av värdet med Internet. Många organisationer kan faktiskt framträda offentligt på ett helt nytt sätt.Särskilt när det gäller obekanta källor måste man ha omfattande förkunskaper i de ämnen som källorna behandlar. Med sådan sakkunskap går det att identifiera källornas karaktär och också att bedöma värdet av helt nya uppgifter.

Åter till början

 

Internet som informationsmedium

Internet utvecklas och förändras. Det innebär att alla påståenden om dess möjligheter och problem ofta måste omprövas.

  • Man kan konstatera att Internet är ett mycket effektivt instrument när det gäller att skaffa information. På Internet råder jämlikhet så till vida att alla åsikter kan komma fram på ungefär lika villkor.Man kan givetvis diskutera om det är bra eller dåligt. Men den som söker information kan inte bortse från Internets möjligheter. Det går nu att komma i direktkontakt med organisationer och institutioner var som helst i världen, även sådana som annars har svårt att bli synliga.
  • Detta innebär att det har blivit både lättare och svårare att hämta och bedöma information. Det har blivit lättare på så sätt att man har tillgång till databaser, bokkataloger, utredningar, lagtexter, videoinspelningar etc. Och det finns guider som underlättar orienteringen. Ofta kan de vara till stor nytta. Men de är aldrig helt tillförlitliga. Svårigheterna att hämta och bedöma information hänger också ihop med den ökande mängden "skräpinformation".

Att söka information på Internet förutsätter noggrannhet och eftertanke. Man måste studera webbplatserna noga, dra slutsatser, kombinera information från olika håll. Men det är ofta möjligt att komma vidare och sortera fram användbara uppgifter.Det är alltid lättare att söka om man redan vet något. Kunskap har alltså inte blivit mindre viktig med Internet, snarare tvärtom.

Åter till början

 

Råd till Internetanvändaren

Det traditionella källkritiska metoderna är lika giltiga på Internet som i andra sammanhang. Men förhållandena på Internet gör att tillämpningen delvis blir annorlunda. Råden nedan är baserade på boken "Källkritik på Internet" av Leth & Thurén.

 

Gör först en detaljerad granskning med utgångspunkt från två principer:

  • Källans förutsättning och egenskaper
  • Källans världsbild och kunskapssyn.

Förutsättningar och egenskaper.

  • Ge en så bred beskrivning av källan som möjligt: Vilken är den? Hur har den tillkommit? Vilka står bakom? Hur samlas informationen in, vilket urval görs, vilken kontroll finns av uppgifterna? Hur ofta uppdaterar man webbplatsen?
  • Vilken kompetens har källan? Vilka möjligheter har källan att ge riktig information?
  • Hur pass enhetligt sker tillförseln av nya data? Diskuteras definitioner av fakta ? Om källan är en databas: tillämpas koder i basen konsekvent eller kan innebörden variera?
  • Vilka andra fel kan källan vara behäftad med?

Världsbild och kunskapssyn

  • Ur vilken politisk, social, etnisk, kulturell och annan miljö härstammar källan ? Finns andra källor med annan hemvist som kan ge en annan framställning?
  • På vad grundar källan sina uppgifter? Finns det andra källor som ger information i ämnet men på andra grunder? Finns det andra källor som anger information i ämnet på samma grunder men som ändå anger andra fakta?
  • Vilka slags fakta hänvisar källan till? Finns det andra källor som anger information i ämnet men räknar med andra fakta? Finns det andra källor som anger information i ämnet och som räknar med samma fakta men som ändå kommer till andra slutsatser?

Kontrollera sedan följande punkter:

  • Var noga i valet av hjälpmedel för sökningen
- Fundera på om den eller de som rekommenderar webbplatserna
- är opartiska eller kan misstänkas vara tendentiösa.
- har tillräcklig information inom det aktuella området och/eller tillgång till adekvat expertis.
- är beroende av andra. I så fall vilka?
  • Identifiera den webbplats du har valt ut.
    - Studera hur webbplatsen presenterar sig själv. Finns det formuleringar som tyder på att man inte är den man utger sig för att vara? Uppmärksamma särskilt vaga beteckningar som ”institut” och liknande. Ju vagare beteckningen är, desto större är sannolikheten att man vill låtsas vara finare än man är.
    - Studera webbplatsens adress. Det säger en hel del om en webbplats betecknas som ”gov”,”mil”, ”edu”, ”org”, ”com” eller ”net”. Olika ändelser kan ange olika kvalitet.
    - Man kan försöka ta reda på vem som äger webbplatsen.
  • Ta reda på när webbplatsen är uppdaterad
    - Finns det uppgifter om uppdatering på olika ställen i texten?
    - Kan du lita på att just den uppgift du söker är uppdaterad nyligen?
  • Hittar du samma uppgifter på olika webbplatser, undersök då om de är beroende av varandra.
  • Om det finns skäl att betvivla någon uppgift, kontrollera då om möjligt med en oberoende källa.
    - Det är inte alltid sådana källor existerar.
  • Ta reda på i vad mån webbplatsen är tendentiös.
    - Tänk på att praktiskt taget alla webbplatser kan antas ha något slag av tendens.
    - Tendensen behöver inte vara avsiktlig. Det kan räcka med att man är specialiserad på ett område för att information ska bli ensidig
    - Uppmärksamma särskilt exempel på mottendens - att någon medger något som är skadligt eller pinsamt för den egna sidan.
    - Var medveten om att du kan missuppfatta vad som är tendens och vad som är mottendens.
    - Tänk på i vilka avseenden en källa är tendentiös. I vissa avseenden - exempelvis som uttryck för ideologier eller andra åsikter - kan tendentiösa källor vara mycket pålitliga.
    - Tendens behöver inte innebära osaklighet. I vissa sammanhang kan tendensen tvärtom kräva korrekta fakta. Och som uttryck för ideologier eller andra åsikter kan tendentiösa källor vara mycket pålitliga.
    - Det som saknas i en tendentiös framställning kan vara väl så intressant som det som finns där.
    - Var försiktig med att dra slutsatser om tendens hos en webbplats utifrån de länkar som leder från den. Studera noga hur dessa länkar presenteras. Rekommenderas de uttryckligen? Reserverar man sig genom att exempelvis framhålla att man inte delar alla åsikter i de länkade webbplatserna? Tänk också på att man faktiskt kan länka till webbplatser med andra åsikter.
  • Skilj mellan å ena sidan "fakta" och å andra sidan förklaringar och tolkningar.Fakta är i princip bevisbara, men det är inte förklaringar och tolkningar.
  • Skilj mellan å ena sidan fakta/tolkningar/förklaringar och å andra sidan åsikter och tyckande. Beträffande åsikter finns det flera saker du bör tänka på:
    - Menar den som uttrycker åsikterna vad han eller hon säger? Ironi och satir kan vara svåra att se.
    - Om man inte menar allvar, vilka mottagare vänder man sig då till? Är det de redan frälsta, eller vill man vinna nya anhängare?
    - Hur representativa är de åsikter som framförs?
    - Tänk på skillnaden mellan åsikter som någon uttrycker öppet, och de som är omedvetna.
  • Granska hur trovärdig den/de som står bakom en webbplats är.
    - Framgår det av webbplatsen hur man har fått fram sina uppgifter och hur pålitliga de är?
    - Förefaller uttryckssättet trovärdigt eller inte? Tvärsäkerhet i kontroversiella frågor är exempelvis ofta tecken på osaklighet.

Åter till början

 
 
Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.