Kommunikation

 

 

Finn Wiedersheim-Paul 2011-08-23
Avsnittet innehåller två delar, "Att kommunicera" och "Att formulera kort och vara informationsbildad"

Att kommunicera

Vad hjälper det att göra en bra utredning om man inte förmår kommunicera? Här finns
åtskilliga hjälpmedel för att informera effektivt. Urvalet är givetvis subjektivt, men kan vara bra ändå.


Jag har begränsat urvalet till källor som går att nå från alla datorer utan särskild inloggning. 

  • Presentera och opponera Högskolan i Borås har en sida med länkar till olka bra källor för kommunikation.
  • Retorik  En utmärkt webbplats om språkbruk.

 

    • TT-språket är skrivregler som kan vara till hjälp för alla som skriver. De är avsedda för TT:s egna medarbetare, men har med åren blivit allmängiltiga för press, radio, tv och Internet. TT-språket rekommenderas av Mediespråksgruppen, ett samarbetsorgan för svenska nyhetsmedier. Skrivreglerna finns också i pdf-version som ofta uppdateras. Rekommenderas!

 

 

 

    • Svarta listan med ord som ingen behöver. Se till att dina ord inte hamnar här! Listan finns också som pdf.

 

    • Klarspråkstestet från Språkrådet! En mycket nyttig övning. Man kan göra det på webbplatsen eller ladda ned som pdf.

 

 

 

    • Språkrådet Här kan den osäkre få hjälp i språkfrågor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

    • Links to JournalismLänkar till det mesta en journalist behöver. Och utredare är en typ av journalister!

 

 

 


 



Finn Wiedersheim-Paul 2010-09-06

Att formulera kort och vara informationsbildad


Det blir allt viktigare att kunna samla in, använda och kommunicera information effektivt. Informationskompetens blir alltså ett allt viktigare begrepp. Två organisationer som studerat denna kompetens är Stanford University Learning Laboratory och ACRL (Association of College and Research Libraries ). Jag kommenterar nedan kort två intressanta projekt.

Stanford University Learning Laboratory ( numera ersatt av SCIL, Stanford Center for Innovations in Learning) har ett projekt, först kallat CREATE men senare omdöpt till I-RITE, som går ut på att integrera olika aspekter på forskning och utbildning. Ett inslag i detta projekt är att lära forskare/utredare att formulera korta, för icke-experter begripliga och övertygande rapporter.

 

Bland mycket intressant behandlar man olika versioner av rapporter:

 

    • "escalator version", två till tre meningar som sammanfattar projektet och som ska vara begripliga för en åhörare som frågar ut en under en hissfärd mellan två våningar.

 

    • "hallway version", 100-150 ord som ska räcka för att informera någon man träffar i kapprummet.

 

    • "office version", tiominutersvariant för ett kortare möte.

 

    • "seminar version", där längden bör räcka för en grundlig seminariediskussion på en till två timmar. Men rapporten ska fortfarande vara kortfattad och klart formulerad! (Denna variant har jag lagt till.)

 

Det är viktigt att man som utredare lär sig arbeta med dessa olika versioner. En bra lösning är ofta att de tre första versionerna ingår i seminarieversionen. I Stanford-projektet resonerar man mest om skriftliga rapporter, men synpunkterna gäller till stor del andra former av kommunikation som Internet och muntlig kommunikation. Sättet att arbeta liknar mycket det som Bengt Hemlin rekommenderar. Studera gärna hans webbplats ,Bengt Hemlin Home Page. En muntlig version av "escalator version" har under namnet "Elevator speech" eller "Elevator pitch" blivit mycket populärt i USA. Kravet är då att man inte får använda mer än 90 sekunder får att få åhöraren intresserad. Det finns åtskilliga exempel på YouTube, såväl dåliga som bra presentationer.

En organisation som heter ACRL (Association of College and Research Libraries ) har utförliga diskussioner om betydelsen av informationskompetens.

 

Bland annat definierar man begreppet "informationsbildad person". En sådan ska:

 

    • veta vilken information som behövs i en bestämd situation

 

    • hitta information effektivt

 

    • kunna utvärdera information (tex källkritik)

 

    • kunna lägga relevant information till sin egen kunskapsbas ( sin erfarenhet)

 

    • kunna använda information effektivt för att nå sina mål

 

    • kunna förstå ekonomiska, juridiska, social och etiska konsekvenser av information

 

På projektets webbplats finns förutom en översiktlig text också detaljerade "performance indicators" som anger olika delkrav. Något förvånande är att man inte kommenterar presentation av information.

Men detta är bara ett synsätt på informationskompetens, nämligen som en rad färdigheter som man kan öva in. Ett annat synsätt betonar en process där man ska utveckla en egen utredarstil som tar hänsyn till personliga egenskaper, olika utredningssituationer etc. En känd representant för denna riktning är Christine Bruce. Mycket av hennes synpunkter finns sammanfattade i arikeln "Seven Faces of Information Literacy in Higher Education" En förkortad pdf-version av innehållet finns här.

Kraven på en informationsbildad person är praktiskt taget identiska med kraven på en god utredare! Något överdrivet gäller:

 

    • Man skaffar inte informationskompetens för att genomföra utredningar, tex examensarbete, utan man gör examensarbetet för att skaffa informationskompetens.

 



 
 
Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.