Finn Wiedersheim-Paul 2012-02-28

Vad är examensarbete?

Observera att "långversionen" följs av en kortversion!

Den här texten uttrycker mina åsikter om hur man ska genomföra examensarbeten på kandidat- och magisternivå. Se innehållet som ett komplement till och en precisering av den officiella kurshandledningen. Åsikterna ligger till grund för mina synpunkter på, kritik och bedömning av deltagarnas prestationer. Det är alltså viktigt att känna till dem! Man kan naturligtvis ifrågasätta mina uppfattningar och jag tar gärna emot synpunkter, helst motiverade. Källkritik är alltid viktig!

Ordningsföljden mellan punkterna är inte helt självklar, men inte heller examensarbetet är en linjär process! 

Eftersom det blir tjatigt att skriva du/ni i varenda mening använder jag genomgående ordet du i fortsättningen.

• Utredningen ska ha en klar poäng, dvs något som är intressant, särskilt utmärker den och skiljer den från andra undersökningar. Poängen ska placeras så tidigt som möjligt i texten, gärna i första meningen, och locka till fortsatt läsning. Poäng är ungefär lika med affärsidé för en organisation. Poäng och syfte hänger nära samman.
• Poängen kan gärna vara en "problematisering", dvs utredaren ska ha en medveten syn på något. Problematisering är  inte en helt lyckad term, eftersom det låter negativt. Det  kan ju lika gärna vara "möjlighet till förbättring".

• Räcker informationen och är den bra nog? Många examensarbeten har havererat på grund av alltför optimistiska antaganden om möjligheten att skaffa information. All insamling av eget material är riskfylld och oftast tidskrävande. Information som redan existerar i form av böcker, artiklar, uppsatser etc är säkrare och billigare att använda och behöver inte vara sämre. Tänk också på att du behöver en större mängd information än den du faktisk använder i rapporten. Förmågan att kunna hitta och hantera information blir allt viktigare. Och information som redan existerar är billigare än sådan man måste samla in. Och primärdata har inte automatiskt högre kvalitet!
• Är utredningen redan gjord? Det är retligt att upptäcka att någon hunnit före med samma utredning. Botemedlet är att vara informationskompetent och väl känna till sitt utredningsområde. Däremot kan det vara en god idé att fortsätta på en tidigare utredning/examensarbete. Det kan spara tid och arbete. Tyvärr är det alltför få studenter som följer upp tidigare utredningar.

• Använd "rävgrytsprincipen"! Ha minst två utvägar/metodalternativ under varje fas i utredningsarbetet. Något oväntat händer alltid, särskilt om man litar på egen datainsamling. Ha en alternativ plan för att undvika återvändsgränder, som kan vara deprimerande.
  
  
• Examensarbetet är en självständig utredning av företagsekonomiska problem där du ska använda relevanta teorier och systematisk utredningsmetod. Det innebär inte att du arbetar ensam, men däremot att arbetet ska bygga på egna, självständiga och väl underbyggda val av inriktning, teori, modell, metod, källor etc. Självklart innebär det också att du inte plagierar andra utredningar,böcker, tidskrifter etc. oavsiktligt eller avsiktligt. Oavsiktlig plagiering, som är det vanligaste, beror ofta på slarviga anteckningar vid källsökning.
  
  
•  Du måste kunna samla in, bearbeta, bedöma och använda relevanta teorier, modeller och information. Du ska också ha tillräcklig kunskap om utredningens ämnesområde och de metoder som kan vara relevanta och kunna göra ett rationellt och välmotiverat val av modell och metod för ditt arbete. En god princip är att ha så enkla modeller och metoder som möjligt, givet kravet på slutresultat. En fin term för detta är "Occam's razor". Slå gärna upp vad denna regel innebär!

• Du måste själv formulera din poäng antingen du själv bestämt det eller om det bygger på uppdrag eller förslag från någon person eller organisation. Den avgörande uppdragsgivaren måste alltid vara du själv och betyget är din betalning. Vill en extern uppdragsgivare ha en annan inriktning får du göra en särskild version av utredningen, ofta efter kursen.

• Se till att kommunikation, muntlig och skriftlig, har en röd tråd! Det ska vara lätt och intressant för läsaren/användaren att följa resonemangen. Läsaren ska inte få fullständig information om utredarens ofta krångliga väg till resultat, bara om relevanta delar. Skriv inte som du utreder, utan så att läsaren förstår och blir övertygad. Skilj alltså noga på hur utredningsarbetet gått till och kommunikationen till "kunderna".
   
• Metoddiskussionen ska vara tydlig och övertygande och väl integrerad med utredningen och texten. Den ska behandla relevanta metoder och inte vara en uppvisning av ofta löst påhängd "allmän metodkunskap", vanligen i form av text nästan direkt hämtad ur någon metodlärobok. Läsaren ska se att du verkligen använt  rimliga metoder. Metoddiskussionen behöver inte vara ett särskilt avsnitt. Det viktiga är att läsaren kan bedöma kvaliteten hos utredningen. Viktigt är att tydligt motivera sina val av teorier, modeller, metoder etcetera och kommentera konsekvenserna av dessa val.
   
• Oavsett vem som föreslagit inriktning, måste du som utredare ha en klar målgrupp för arbetet ( tex marknadschefer i medelstora verkstadsföretag, företagsledningen i x-bolaget eller studenter i slutet av sin ekonomutbildning ), som ska ha en klart definierad nytta av din utredning och dina resultat. Målgruppen är relevant både för utredningsarbetet och kommunikationen. Läsaren/lyssnaren måste kunna förstå utredningen. 

• Uppsatsversionen som diskuteras på slutseminariet och som i reviderat skicka ligger till grund för betyg ska vara skriven för studenter på samma nivå som du själv. Andra versioner, exempelvis för uppdragsgivare, lokalradio, press, får du göra separat.
  
  
• Objektivitet existerar inte inom samhällsvetenskaperna! En utredare är alltid subjektiv (liksom all information), men det är viktigt att vara saklig, nyanserad och balanserad. Utredaren ska också känna till och  informera om "objektivitetsbrister", hur stora de är och vilka konsekvenser de har.

• Se gärna rättegången som en metafor (bild, modell) för bedömning av utredningsarbete och rapportering! Det gäller att övertyga "rättens ledamöter" ( läsarna, användarna ) om att bevisningen för din sak håller. Bevisen består av väl valda teorier, lämpliga modeller, rimliga referenser, hållbara data, logiska resonemang etc. presenterade på ett klart och begripligt sätt.
  
  
• Arbeta och uttryck dig så att utredningen tål även "överdriven" kritik. "Skriv så att din ovän inte kan missförstå dig, inte så att din vän kan förstå dig". I den framtida yrkesverksamheten kommer du inte bara att ha vänner.
  
  
• Du ska våga generalisera så långt som det är rimligt på grundval av metoder och empiriskt material, bla i slutsatser och förslag till åtgärder. Både "undergeneralisering" och "övergeneralisering"är brister i utredningen. Förmågan att kunna generalisera lagom är ett bra mått på utredarkompetens. De flesta examensarbetare generaliserar för lite.
  
  
• Du ska organisera och genomföra projektet effektivt ( vilket bla innebär att det ska vara klart i tid ) och analysera informationen på ett trovärdigt sätt. Det betyder också att läsare/användare ska få tillräcklig information både kvalitativt och kvantitativt för att kunna ifrågasätta arbetssätt och resultat. Undvik såväl informationsbrist som informationsöverskott.
  
  
• Presentera resultaten på för användaren lämpliga sätt som skrift, webbplats och/eller muntligt. Utgå från att olika versioner är lämpliga för olika användare och olika situationer. Seminariedeltagarna är bara en av flera möjliga målgrupper. Men du ska alltid ha en version anpassad just för den gruppen. Det är huvudsakligen denna version som påverkar ditt betyg.
  
  
• Skriv så att läsaren blir intresserad! Ha en publicistisk ambition! Språket skavara enkelt men sakligt. Rapporter ska vara informationstäta och kortfattade. Det gäller både traditionella rapporter i pappersform och webbplatser. Läsaren ska uppfatta att allt material i rapporten har en funktion i relation till utredningens poäng. Skriv aldrig allt du vet, bara det som är relevant. "Kort, kul och kompetent" är bra riktlinjer.
  
  
• Utgå från att läsarna har ont om tid! Gör alltid en kort sammanfattning av utredningens poänger och viktigaste innehåll och placera detta avsnitt på lämplig plats i texten, gärna både först och sist. Många läsare börjar faktiskt läsa bakifrån.
  
  
• Rubriker i rapporten/uppsatsen ska vara informativa! Undvik intetsägande formuleringar som "inledning", "bakgrund" och "teori". Formulera rubriker som säger något viktigt om innehållet i avsnittet!
  
  
• Källhänvisningar och källförteckning är mycket viktiga, dels som service för den intresserade läsaren, dels som stöd för utredarens argumentation. Välj ett lämpligt system för hänvisningar och följ det. Källor på Internet kräver särskild omsorg, eftersom de ofta ändras. Källhänvisningar är också viktiga för att undvika misstankar om plagiat. Slarv med hänvisningar kan tolkas som försök till plagiat.
• Du ska på ett övertygande men nyanserat sätt kunna försvara sin utredning, liksom kunna kritisera andra utredningar på ett konstruktivt sätt.
  
  
• Hjälp övriga deltagare i seminariegruppen genom att kommentera deras arbete i form av projektbeskrivningar och andra delar av utredningen! Det finns ingen intern konkurrens om betygen i gruppen. Bilda gärna informella samarbetsgrupper för råd, läsning och kommentarer.
  
  
• Underlag för betyg är alla aktiviteter på kursen, inte bara slutrapporten i pappers- eller webbversion. Slutrapporten är en viktig del av underlaget, men det är utredarnas hela arbete som får betyg. Aktivitet lönar sig!

Finn Wiedersheim-Paul 2012-09-15